Plötsligt blev huset så tomt. Så vanligt. Tillbaka till vardagen. Under helgen var vi varit åtta personer hemma. Nu är vi  bara tre. Som vanligt. Det blev väl inte direkt som jag tänkte och som jag trodde, men så är det alltid. Man kan inte tro att det ska bli bra. Jag antar att man bara ska ta det som det kommer och att det är då det blir som bäst. Utan förväntningar.

Idag var det varit slappt. Alldeles lagom. Jag och min älskling (+alla andra individer som lever inom honom, haaha!) sov halvlänge, mys. Såg på film som faktiskt var bra :) Åt lunch med alla och grejs. När han åkte (jag förstår förresten inte varför vi aldrig kan säga hejdå på ett bra sätt?;s) gick jag och Ronja ut och gick. Längesedan vi sågs på riktigt. Saknat det, verkligen! Gick där vi alltid sprang i skogen med fotbollen.. Bjeee. Så jävla värt att bara vara ute och mysgå och prata av sig om allt som inte hunnits med. Det var skönt. En fetingpuss på't iaf!

Inför morgondagen planeras det antingen gym innan skolan. Det torr jag förresten att det stryks från listan. Jag orkar inte en 07morgon imorgon.... Så anting går jag hem från skolan. Eller så åker jag till gymmet. Eller så åker jag hem och åker skidor ute på golfbanan. Mja. Skidor låter nog mest lockande efter ett snack med min kära fader. Det får nog bli så. Så får man väl se om det blir morgon eller eftermiddag... BEH.

ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH. Sommarprat med Ronja. Jag dör! Dördördördör på't! Nu ska jag döva min längtan med mat. Haaaah..

I'm waiting for someting lasting

/b