Jag är inne i en kentperiod. På riktigt. Det finns inget annat. Jag vill inte ha något annat. Ligga i bastun, släcka lampan och höra kent.. Slummra till. Underbart. Spreciellt idag. Jag har känt mig orkeslös och trött. Har egentligen inte gjort merän att bara varit med mig själv och njutit av ensamheten. Den behövs ibland, även fast jag vet att det vore bättre om jag gick ut. Ensamheten finns även där. Det är då man kan koppla av som bäst. Sluta sig in i sig själv. Tänka. Fundera. Veta. Eller, det är väl så jag är. Är som jag är, när jag inte blev som jag skulle liksom.. [och JA ronja, det blé som det blé, HAHA!].

Satt länge och åt idag. Jag stekte vofflor till mig coh mina kära päron. Det är skönt att prata. Fast det var massa invecklat.. Räntor hit och dit, pantbrev, banksekretess och grejer.. Men jag tror att man lär sig lite. Det är säkert bra. Det tror jag, det. Och nu har jag kollat teater till på lördag kväll. Mamma och pappa ska gå tillsammans med Branzén. De kommer hit. Sikkert bra. Jag blir hemma. Med Johan. För han kommer nog imorgon.. Så jag antar att jag hoppar festen i Bolticstugan [där Linnéa tror att man blir våldtagen? HAHAH!]. Eller ja, vi får väl se. Inte pigg på något nu. Vi får se vart allt styrs åt.  Men det var ju trots allt längesedan det vart party för mig del. Det spörs, på Lucia blir det iaf, utan tvekan! :)

Sitter och pratar med Annika. Alias Zingolover, HAHAHA! Fulast i stan, efter mig :D Vi får ragga det där stallfolket och fixa våran filmkväll som har snackat om sedan i april? EEEEEH, breudar med bra planering. Men under jullovet. Det känns att det finns ett visst hopp? High School Musical, det ryktas! Vi och alla 12åringar, haha (y) I feel good.

Blebleble, jag ska lägga mig i soffan och sova. Jag är trött. Och överkänslig, eeh. Sömn behövs. Jag kan väl tänka mig att det blir sent imorn eller nåt. Ja, eller nåt. Ingen som vet.  Sov gott:*

Och när man hatar den man blivit
Och man föraktar den man var
Så finns det ingen Gud i världen
Som kan ge dig något svar
Förutom: Vi ska alla en gång dö

Ärligt talat. Imorse var en död morgon. Jag trodde int ejag skulle komma upp ur sängen. Och de mörka ringarna under ögonen, ja de finns kvar vill jag lova. Svartare och djupare än någonsin. Bjeeeeeeeeeeeee. Men, efterosm jag redan är hemma fårn praktisken hinner jag väl med en liten tupplur på eftermiddagen. Grejt! Fan vad styggt egentligen, tupplur ens? HAHA! Jeyjey. Jag slutade 12 idag iaf. Vandra till stan och köpte kortisonsalva och började vandra mot Skårehållet. Mötte mamma på vägen, så jag följkde med henne och köpte en tröja till farmor och grejer. Mysipys. Sedan gick jag till Södra Råtorp. En liten promenix med nästan lite sol. Skönt. Sedan åkte jag hem och åt lite godis. Hej tjockis, jag gillerr't hårrt! Det är nog fint..

Och bara för det har jag egentligen inte värst mycket mer att säga. Bastu, dusch och en bra film att somna till låter väl inte allt för dumt? Jag torr bestämt att jag ska testa på det. Ananrs kan man ju gå ut och träna.. Men.. Eh, det börjar jag med en annan dag. Typ imorn eller nåt. Det spörs. Förresten, idag har jag lärt mig något nytt. Adekvat. Justdet! Utan att kolla i ordboken dah, mongobarn! Wääääääääh. Och nu har jag ätit upp en halv smörgåsgurkaburk. Jag är mätt.

don't be so quick to walk away

/b